Hon har rest...

För ett par år sedan fick jag ett litet blomskott av min fina vän C. Hon har haft de mest underbara pioner i sin trädgård under hela vår 20-åriga vänskap och varje år då de blommat har jag beundrat dem. Själv har jag allt annat än gröna fingrar så i min egen trädgård har det inte funnits mycket att beundra.

Jag var ytterst tveksam till att jag någonsin skulle få pionen att blomma speciellt då hunden vid flera tillfällen lyckades gräva upp det lilla skottet. Så blev den en ny sommar och makalöst nog kom det en blomsterknopp som sedan blev den vackraste blomma. Denna sommar har mitt lilla pionskott växt till sig ordentligt och där är nu 13 knoppar som väntar på att blomma ut sin prakt.

C hann aldrig se hur fantastisk pionen blivit denna sommar. Hon har somnat in och slipper smärta och sjukdom och jag kan inte fatta att jag aldrig mer får höra hennes röst och kloka ord. Jag kan bara inte fatta det...

Hon var fru, mamma, dotter, syster och dessutom var hon min bästa vän. Jag gråter för hennes familj, tänker på vilken oerhört jobbig tid de är mitt i nu. Jag gråter för att det är så fel att en kvinna som var mitt i livet ska vara tvungen att lämna det.

Ofattbart...

Finaste C, du fattas mig...

Award!

Vill börja med att tacka fina Mia med bloggen Mia´s Universum för en trevlig Award! Med denna utmärkelse ingår även utmaningen att visa den 10:e bilden i bloggen. Min bild idag blir alltså på sötaste Lilla O när vi sitter på tåget på väg hem från en heldag på Grönan tillsammans med kusinerna. :)

Idag har Lilla O förhoppningsvis haft ännu en härlig utflykt men denna gång tillsammans med fritids. De har åkt båt till en ö i vår skärgård och ska vara där hela dagen. Sjöräddningen står för transporten ut till ön. Denna resa blir av tack vare ett politiskt beslut, kommunens samtliga fritidsbarn ska få chansen till detta. I vår kommun finns många barn som aldrig någonsin skulle få chansen att åka båt annars så det är en uppskattad utflykt. Tyvärr får ju inte barnen som ej har fritidsplats följa med, de har vanlig skoldag istället.

Bus är urless på skolan nu. Tack o lov är det ju snart är slut på terminen. Som läxa tills idag hade han 40 minuters räkning i matteboken. Det är ju helt omöjligt att få honom att kunna koncentrera sig på sådant när medicinen gått ur kroppen. Fattar inte heller varför klassen ska få en sådan läxa. Att läsa på till prov och träna glosor är helt ok som hemarbete men att sitta i 40 min med matteboken tycker jag man ska hålla på med i skolan och inte i hemmet.

Jag har mycket svårt att fokusera just nu. Är djupt oroad över min bästa kompis som kämpar för sitt liv på ett vårdhem. Saknar våra samtal om allt vad livet innebär. I 20 år har vi varit vänner och vi har delat både skratt och gråt. Nu ska vi snart ut och resa på varsitt håll men skillnaden är att jag kommer tillbaka men det gör inte hon. Hon ska ut på sin sista resa och jag saknar henne redan...

Ta hand om er och de ni håller kära!

Kram

Jorå, jag finns kvar!

Har varit borta från bloggen alldeles för länge. Man har ju liksom så mycket annat som tar upp det mesta av tiden. Jag har ju t o m ett jobb att tänka på nu! Visserligen är det bara ett jobb till låns, arbetstränar ju, men man kan ju låtsas att det är mitt alldeles egna riktiga jobb. Så bra trivs jag nämligen! Har börjat jätteförsiktigt med endast 6 tim/v men det ska utökas nu till 9 tim/v och sedan kanske det går med en rasande fart till hela 20 tim/v. Det är nog maxgränsen för vad jag klarar. Men jag sörjer inte för det, halvtid är nog alldeles utmärkt för en sådan som jag.

I fredags kändes det en smula underligt att lämna barn och man (som hade ledigt från skola och jobb)hemma och själv åka till jobbet ett par timmar. Det brukar ju vara jag som blir lämnad kvar hemma när de andra åker iväg. Ett jäkla åskväder var det också. Så pass att blixten slog ner och min arbetsplats blev utan fungerande telefoner!

För övrigt har det varit utvecklingssamtal för Bus. Hans klass har ju haft mängder med nationella prov denna termin. Bus resultat var blandat. Vissa prov hade han alla rätt på och några hade det gått lite sämre på. Engelskan klarar han alltid utmärkt. Han är en stjärna i engelska.

Matten har det däremot börjat gå lite trögare med. Ett av de nationella proven hade han inte ens fått godkänt på, en poäng fattades för det. Läraren visade mig provet och vid första felet satt jag länge och funderade eftersom jag tyckte att Bus svarat så rätt som man bara kunde och ändå hade han fått en bock av läraren. Jag påpekade att jag då inte kunde komma fram till något annat och då började läraren kolla närmare på talet och det visade sig att Bus hade rätt. Blev nog en smula pinsamt för läraren som även fick ändra hela provresultatet från icke godkänd till godkänd eftersom det bara var en liten poäng som saknats.

Han skyllde på att han hade haft så många prov att rätta. Jag har lite svårt att ta en sådan bortförklaring när det handlar om att bli godkänd eller icke godkänd. Då tycker jag faktiskt att läraren ska vara extra uppmärksam.

Lilla O har sitt utvecklingssamtal nästa vecka. Hon gillar skolan mer och mer nu, speciellt sedan hon blev färdig med de där rackarns bokstäverna. Inte kul och stimulerande att traggla sig igenom hela alfabetet när man redan kan det. Nu får hon roligare och mer utmanande uppgifter och det märks på henne att hon trivs bättre med det.

Idag har jag och Lilla O varit till frissan. Det är flera frisörer som jobbar i samma salong så då brukar vi boka in oss hos varsinn samtidigt. Lilla O´s fd friidrottstränare jobbar som frisör så hon hade såklart bestämt sig för att bli klippt av henne. Hon tyckte det var spännande att träffa henne i en helt annan miljö än på träningen. Lilla O ska spara ut sitt hår så hon ville bara toppas men jag var så less på mitt långa hår så jag klippte av ett par decimeter och har nu en fin bob-frisyr istället. :-)

Nu ska jag gå ut och roa Lilla O lite. Har lovat att hitta på något skoj med henne då hon inte kunde vara med på träningen eftersom hon är förkyld.

Ska försöka hinna med att kika in till er andra också! Har varit urusel på att lämna kommentarer på de bloggar jag brukar besöka men jag ska skärpa mig!

Kram!

Habgnabb och jobb

Förra veckans besök på Hab gjorde mig rätt så upprörd. Det var ord och inga visor från psykologen och det kändes en aning orättvist. Vi hade sedan en månad tidigare kommit överens om ett par mål som ska försöka uppnås. Ett av dessa mål har vi kört fast rejält med och det var just det som psykologen tyckte var så fel.

Jag förstår att hon vill Bus bästa men grejen är att hon verkar inte förstå att det vill vi också. Hon träffar Bus en timme åt gången lite då och då och har fortfarande inte sett hans mindre charmiga sida. Det gör mig så arg när hon då slänger ur sig uttryck som: "men det är väl ändå ni som föräldrar som bestämmer?". Som om livet med Bus vore så jäkla enkelt. Vi älskar honom men att påstå att livet med honom är enkelt är helt fel. Den senaste månaden har han mått dåligt pga jobbig i skolan och oro inför utlandsresan. Då är det jättesvårt att pressa honom med nya rutiner.

Hade ju tänk åka till Arlanda i lördags för ett litet studiebesök. Det blev inget av med den resan eftersom Bus vägrade. Han vägrar mycket nuförtiden.

Jag har börjat arbetsträna! 2 tim/dag 3 dagar i veckan ska jag arbetsträna på en av kommunens dagliga verksamheter för förståndshandikappade. Jag har ju jobbat inom det området tidigare och trivdes väldigt bra då så nu när jag skulle föreslå en plats tänkte jag att det skulle vara trevligt att återvända till den miljön.

Jag har förresten ett nytt favoritprogram på tv. Det är "The Big Bang Theory", en komediserie om ett kompisgäng. En av huvudpersonerna heter Sheldon och ska väl föreställa urtypen av Aspergare. Rolig serie som jag kan rekommendera! Bus gillar den också, mest för att han känner igen sig i Sheldon.

Idag ska Lilla O ta med sig en kompis hem från skolan. De tränar friidrott tillsammans så de ska leka en stund innan det är dags att åka iväg på träning.

Ha´det så bra!

Lilla O´s hälsningsfras

Lilla O satt och pysslade häromdagen. Hon tycker om att skriva och rita och ofta blir det små skyltar som hon sätter upp lite överallt här i huset. Efter en stund kom hon ut till mig i köket och satte upp sin lilla skylt på köksskåpet.

"Jäkligt Välkommen!" stod det skrivet med spretiga bokstäver. Jag började fnissa och då undrade hon lite ilsket vad det var som var så roligt. "Säger man inte så då?" undrade hon på fullaste allvar. Det visade sig att hon missuppfattat hälsningsfrasen "Hjärtligt Välkommen!" och trodde att det var "Jäkligt" man sa. :-)

Lilla O är en rolig liten tjej. Hon suger i sig som en svamp av allt som sägs och händer omkring henne men ibland så uppfattar hon vissa ord helt fel.

Idag ska vi till Habiliteringen med Bus och det är han inte så glad åt. Det blev lite surt på morgonen och när han är ilsken är det som vanligt Lilla O som får känna på det. I morse tjatade han om att han var så jäkla trött på sin adhd och han började skrika att Lilla O minsann hade adhd hon också. Hon tittade förvånat på mig och sa "Har jag???" men mycket mer än så reagerade hon inte. Jag sa till Bus att hela familjen antagligen har en släng av adhd och då såg han ganska nöjd ut.

Bus har aldrig klagat på att han har en Asperger och en Tourettes diagnos också, när han är sur är det alltid enbart Ahdh:n som han muttrar om. Vet inte varför.

Vi har fortfarande inte åkt till Arlanda för att visa barnen hur det ser ut där men förhoppningsvis kanske det kan bli av till helgen. Bus vill inte åka dit eftersom "det är så jobbigt med bilresan" men vi ska försöka övertala honom.

Mind maps

Bus klass har de senaste veckorna läst om medeltiden. Vecka efter vecka har han fått läxa om detta och som vanligt när det gäller läxor så blir det konflikter. Bus är inte intresserad av historia, han blandar ihop Skötkonung med Ladulås och Jarl och gud vet allt vad de gamla kungarna hette.

I skolan har de fått använda sig av s k "mind maps", stödord som ska få barnen att lättare komma ihåg när de ska redovisa. Denna vecka fick Bus 9 papper med sig hem där han skrivit olika mind maps om medeltiden. Ingen fullständig text till oss föräldrar för att kunna hjälpa honom på traven när han låser fast (och det gör han hela tiden) i sen redogörelse.

Igår gick jag ännu en gång igenom allt med honom, i allafall allt som jag kunde tyda ut av hans mind maps. Jag vet ju inte vad de har pratat om i skolan så då är det inte heller lätt att tyda hans stödord och få ihop det hela. Bus blev surare och surare, suckade uppgivet gång på gång att han inte förstod eller kom ihåg.

I morse gjorde jag ett nytt försök eftersom de skulle få skriftligt förhör i skolan idag. Jag ställde frågor om digerdöden, hur den kom hit upp till Norden. Bus vägrade svara. Frågade honom flera gånger men OM han överhuvudtaget sa något så var det fula ord. Lilla O satt tyst brevid mig och plockade med sin frukost.

När det var dags att åka till skolan var Bus fortfarande sur. Jag tror han är så vansinnigt less på skolan nu. I ren frustration rev han ner flera jackor från klädhängaren i hallen och kastade dem över Lilla O som satt i trappen och knöt skorna. Hennes glasögon slogs av när Bus viftade till med jackorna över henne ansikte. Hon suckade, tog på sig glasögonen och blinkade bort tårarna. L tog med sig Bus ut på gården och jag försökte uppmuntra Lilla O som så många gånger råkar ut för Bus utbrott. Jag strök Lilla O med handen över håret och hon tittade upp på mig och sa: "Den kom med båt!". "Vadå??" sa jag som inte fattade vad hon menade. "Digerdöden kom med båt från England, det hörde jag igår när du läste för Bus".

Lilla duktiga Lilla O. Bus är ju också jätteduktig men det är så tydligt att detta sätt att lära inte passar honom. Han kommer ju inte ihåg varför han skrivit vissa av stödorden i sina mind maps. Såg att tv4 ska börja sända en tv-serie om Sveriges historia. Måste försöka få Bus att titta på den för jag tror att han skulle lära sig mycket på så sätt.

Nygammalt specialintresse

Bus specialintressen har varierat genom åren och nu är ett nygammalt på tapeten igen. Pokémon har åter uppslukat honom och helt plötsligt kretsar allt kring dessa fantasifigurer. Tidigare har detta specialintresse innefattat samlarkort, samlarfigurer och diverse spel men denna gång verkar det som om han enbart bryr sig om speldelen.

Han har dammat av sin sedan länge bortglömda Nintendo DS och spelar Pokémonspel på den, surfar på internet för att leta diverse info om spelet där och pratar oavbrutet om detta. Han har t o m lyckats övertyga Lilla O om att hon verkligen skulle gilla att spela Pokémon hon också och tycker att hon ska önska ett sådant spel från oss.

Nu hoppas jag att han inte får upp ögonen för samlarkorten igen eftersom de tusentals han redan har räcker gott och väl. Minns med fasa åren då han tjatade om nya Pokémonkort varje dag. Vågar knappt tänka på hur mycket pengar vi köpt dessa kort för totalt.

Bus för mer än gärna ha specialintressen men när det börjar handla om kostsamma intressen blir det väldigt lätt konflikter eftersom Bus har noll koll på pengars värde.

Kan förresten även berätta att Bus förra veckan fick erbjudande om att låna lärarens dusch (för att kunna ställa om temperaturen). Bus tackade artigt nej och läraren trodde att han duschade i vanliga omklädningsrummet. På väg hem från skolan berättade Bus att han i vanlig ordning endast sköljt av håret under kranen i tvättstället. Jag sa åt honom att det inte gör något, han får se till att duscha hemma istället de dagar han haft gympa. Trots detta löfte blev det ett jäkla liv igår morse när Bus skulle till skolan. Tisdagar = gympa. Känns på något vis som om han inte riktigt förstår att han inte behöver smyga med detta för oss och läraren. Kanske behöver han bara tid att låta det sjunka in.

Igår betalade vi vår resa till Turkiet så nu börjar det kännas verkligt. Hoppas nu bara att den där envisa vulkanen inte ställer till det för oss för då har vi även ett utbrott att vänta oss här hemma. Bus har förvarnat...

Kram till er alla!