Semestern närmar sig

Nu var det länge sedan jag skrev ett inlägg. Har haft det lite jobbigt både med mig själv och min älskade Prins Bus. Min fibromyalgi har varit extra grym mot mig den senaste tiden och det är både smärtsamt och tröttsamt.

Nu är det i alla fall sommarlov! Fast jag anar att det kommer att bli mer livat än på länge här hemma. Prins Bus måste göra ett uppehåll med sin medicin och det skall pågå hela sommarlovet. Det innebär att vi kommer att ha en 10-åring som skuttar runt här hemma från morgon till kväll, fylld av överskottsenergi som bara måste ut på något sätt. Jag blir trött av bara tanken på att detta skall hålla på i ytterligare 2 månader. Lilla O är mitt uppe i någon slags 5-års trots. Hon vill synas, märkas, höras lika mycket som sin storebror.

Nästa vecka skall vi göra något som vi möjligtvis kommer att ångra. Vi åker till Kolmården för ett 2-dagars besök där och skall övernatta på Vildmarkshotellet. Bilresan blir en utmaning eftersom det tar ca 5 timmar enkel resa. Det innebär att vi skall åka väldigt mycket bil, titta på väldigt många djur, trängas med väldigt mycket folk och hålla reda på 2 väldigt stökiga barn under dessa dagar. Varför gör vi då detta? Är vi självplågare? Älskar vi svåra utmaningar? Nej, men vi tycker att Vildmarkshotellet behöver livas upp och djuren behöver väckas ur sin dvala av 2 pigga ungar som delar med sig av sin livsglädje och energi! ;-)