Spark med stor stövel

Så var det då dags att äta middag och den bestod av sprödbakad fisk och potatismos med remouladsås. Potatismosen var hemlagad och det är en ovanlighet i detta hus där pulvermos oftast setts som räddaren i nöden. Nu ville jag göra ett försöka att få Bus och Lilla O att tycka det är gott med potatismos och tänkte att jag fick väl anstränga mig lite och göra den mer ätbar än pulvervarianten.

Tji fick jag! Visserligen blev Lilla O mycket förtjust, hon t o m hjälpte mig laga maten men hennes bror var inte alls imponerad. Han protesterade högljutt och vräkte omkull stolar i köket. Tog på sig Pappa L´s gummistövlar och trampade omkring och letade nycklarna till förrådet där vi har frysen. Minipizza skulle han ha. Jag som verkligen börjar lessna på hans ovilja att äta annat än minipizzor till middag hade gömt nycklarna i tryggt förvar i min byxficka. Big misstake!

När jag vänt ryggen till för att lägga upp Bus mat på tallriken hörde jag ett ljud som jag allt för väl kände igen och det var ljudet av krossat glas. Inte något litet vattenglas eller tavelglas som han tidigare kastat sönder. Nej, det gick inte att ta miste på att denna gång hade Prins Bus lyckats rejält.

Från inte mindre än 7 meters håll hade ungen sparkat iväg en av Pappa L´s stövlar och den flög i en perfekt båge från vardagsrummet till genom köket och slutligen in i fönstret till altandörren. Båda rutorna gick sönder och stöveln lämnade ett stort hål efter sig.

De följande 5 sekunderna skrek både jag, Bus och Lilla O. Av rädsla och ilska. Sedan tog ett stort kliv över glasskrävorna och kramade Bus hårt. Fattar jag ju att det inte alls var hans mening att krossa rutan. Han var arg och hann inte tänka. Det är ju adhd i ett nötskal.

Nu sitter jag här och det börjar bli en aning kyligt här inne. Ett stort hål i fönstret släpper in rätt mycket kall luft kan jag säga. L och Lilla O har åkt till friidrottsträningen och morfar är här för att täcka för den trasiga rutan med en träskiva. I morgon ringer vi till glasmästaren och hoppas på att försäkringen täcker detta.

När Pappa L kom hem från jobbet och fick se förödelsen sa han till Bus: "Det var ju nästan synd att du slutade med fotbollen..."

Jag kan inte annat än att hålla med. Pricksäker som få med spark med stor stövel. Vad skulle han då inte kunna göra med en boll? ;)

Kram!