Provsvar

Väntade på Bus provsvar hela torsdagen. Bestämde mig för att ringa själv på fredagmorgon. Fick knappa in Bus personnummer och sedan var det vara att vänta på att någon skulle ringa upp.

Nästan genast ringde en sjuksköterska. Jag berättade vad jag ville och hon sa att hon hade provsvaren framför sig. "Utan anmärkning", sa hon. Samtliga prover var utan anmärkning. Jag andades ut och kände mig lycklig. Tackade sköterskan för beskedet och avslutade samtalet.

Rusade uppför trappan till Bus rum. Han har varit orolig och naturligtvis ville jag lugna honom nu när jag visste att allt var bra. Hann ringa till Bus pappa också men det var upptaget på hans jobbtelefon så medans jag väntade ringde jag till min mamma. Vi är ju flera personer som oroat oss sedan knölen på Bus hals upptäcktes.

När jag pratat färdigt med min mamma och lagt på luren ringde telefonen igen. Det var sjuksköterskan. Hon bad om ursäkt och sa att hon tyvärr tittat på fel provsvar. Jag blev alldeles kall. Sköterskan fortsatte ursäkta sig och sa att Bus prover inte alls var helt ok. Det blev tyst i luren en stund som om hon väntade på min reaktion. Till slut sa hon: "Det är ett förhöjt värde på hans vita blodkroppar".

Det var precis de orden jag inte ville höra. Jag blev så ledsen och rädd och förbannad. Jag hade ju fått besked om att proven var utan anmärkning. Det var ju det jag sagt till Bus och det var ju det jag ville fortsätta tro på. Jag sa åt sköterskan att jag ville prata med doktorn. Hon skulle ordna det sa hon. Någon gång under dagen skulle doktorn ringa mig. När jag lagt på luren ringde jag min mamma. Hann tala om för henne att jag fått nya provsvar och sedan började jag gråta. Mamma lovade att hon skulle komma hem till mig. Jag ville inte vara ensam hemma med barnen när doktorn skulle ringa.

Jag tog mobilen och gjorde ett nytt försök att få tag på Bus pappa. När han svarade hann jag bara snyfta fram: "Jag har fått provsvaren..." Då ringde den andra telefonen och det var sköterskan igen. Nu hade hon pratat med doktorn och han sa att det förhöjda värdet ändå låg inom gränsvärdet. Troligen berodde det på att Bus är dunderförkyld. Om Bus knöl finns kvar om 4 veckor ska nya prover tas.

Hela morgonen hade varit som en berg- och dalbana känslomässigt. Så otroligt klantigt av sköterskan att inte göra detta på rätt sätt. Jag kan ännu inte släppa detta. Jag vill att knölen ska försvinna eller i alla fall få provsvar som är helt utan anmärkning för att jag ska kunna släppa oron.

Idag är första dagen sedan i måndags som Bus vaknade feberfri. Han hostar och snorar men verkar piggare. Han har haft en lång och jobbig vecka. Ska få göra ett försök att leka idag, vi får se om det blir feber till kvällen igen men då har han i alla fall fått vara ute en stund.

Vi har nyss kommit hem från Missionskyrkan och lyssnat på Lilla O som sjungit med sin kör. Bus ville inte följa med men övertalades och till min förvåning så sjöng han med i varje psalm. :-)