En liten primadonna gjorde sin debut igår. Lilla O´s kör Kantarellan spelade upp musikal. Det var en enkel men ack så viktig historia om vänskap. Lilla O hade första repliken som var: "Titta där är han". Hon hade en liten skrynklig lapp hemma där denna replik stod uppskriven och hon hade övat länge.

När huvudpersonen i musikalen hade sjungit sin solosång satt Lilla O redo med mikrofonen.

"Titta där är...." började hon och sedan: "mäh, den är ju inte på!". Då vaknade ljudteknikern till och skruvade upp ljudet i micken. "Titta där är han!" Upprepade Lilla O, rödblommig av rodnad.

Tokigt att det strulade med mikrofonen men det var snart glömt och resten av musikalen rullade på fint. Lilla O applåderade själv också efter varje avslutat sångnummer. Yngst i kören är hon men hon hade inte några problem med att komma ihåg sångtexterna.

I den främre raden stod hon med solhatt och ljustgul sommarklänning med rosa rosor. Med krusat hår och den breda gluggen där framtänderna suttit var hon söt som socker.

Bus följde med till musikalen under protest men jag tror nog att även han uppskattade framträdandet.

Helgen

Under några dagar på påsklovet har Prins Bus lekt med några barn han inte umgås så ofta med i vanliga fall. Det märks på honom att det inte varit så lyckat. När vi pratat med varandra på telefon har han växlat mellan att vara megahyperaktiv och skitförbannad och ledsen. Jag skulle aldrig få honom att erkänna att det inte funkar så bra med dessa barn. Men jag märker ju som sagt att han inte mår bra när han leker med dem.

För att bryta de senaste dagarnas mönster bestämde vi oss för att åka iväg till ett äventyrsbad ca 1 timmes bilfärd härifrån. Som sällskap tog vi med oss familjen Å, de har två tjejer som fungerar mycket bra ihop med Lilla O och Bus. Lilla O blev först jätteglad när hon fick veta vart vi skulle åka men ganska snabbt byttes glädjen mot ilska. Hon kan inte simma mer än ett par meter och ska man vara på äventyrsbad behöver man flytpuffar om man inte är simkunnig.

Lilla O: "Jag VILL INTE ha flytpuffar, det ser barnsligt ut!"

Jag: "Då måste jag ju hålla dig hela tiden för annars drunknar du"

Lilla O: "Jag VILL INTE inte ha flytpyffar och jag VILL INTE att du håller mig. Jag är ju en stor tjej och alla kommer att tycka att jag är jättebarnslig"

Jag: "Lilla O, du är 6 år och det är många som inte kan simma vid den åldern. Bus lärde sig inte simma förrän i 2:an"

Jag bestämde mig för att inte fortsätta diskussionen mer den kvällen. När det blev morgon och vi åkte iväg var vi noga med att inte föra ämnet på tal igen. När vi närmade oss Sandviken hade Lilla O suttit tyst länge och pappa L frågade vad hon funderade på.

Lilla O: "Jag sitter och funderar på om jag kommer att drunkna eller inte"

Det var uppenbart att hon inte var särskilt sugen på att drunkna för när vi kom fram till badet sa hon att hon nog skulle använda flytpuffar ändå.

Timmarna på äventyrsbadet gick snabbt och vi hade en trevlig stund med familjen Å. Vi hade planerat att äta på MAX på vägen hem och Bus hade bestämt sig för vilken sorts hamburgare han skulle ha. När vi kom till restaurangen hade de bytt ut delar av menyn så just den hamburgaren fanns inte längre. Bus hade ju laddat för den i ett par dagar så det låste sig helt för honom. Länge, länge fick vi försöka övertala honom att ta en annan hamburgare. Detta är nog hans största svårighet, att klara av att något inte blir som han tänkt. I sådana lägen gäller det att vi andra i familjen behåller lugnet och har det allra största tålamod som går att uppbringa.

Efter lång tids fundering varvat med tårar och ilska bestämde han sig för en kycklingburgare. Vi andra andades ut och maten kunde beställas.

Idag blir det en lugn hemmadag. Det ska fixas i trädgården och Bus och Lilla O har varsinn kompis på besök. I morgon börjar skolan igen efter en veckas påsklov. Förväntar mig att kvällen kan bli lite turbulent. Lilla O längtar tillbaka till skolan och Bus gör det inte.

Sanningens ord

Lilla O har kommit på det roliga med att hoppa hopprep. Hon övar och blir duktigare för var dag. Nu har ett långrep också införskaffats och vi knyter fast ena ändan i grinden och jag står vid andra ändan och sköter om själva snurrandet. Hon hoppar och hoppar och kommer sedan på att hon måste träna på att hoppa in i farten också. Jag vevar på och hon gör sina försök. De gånger hon misslyckas blir hon arg och snart kommer långa ramsor av svordomar ur den lilla söta munnen.

Jag: "Det blir ju inte bättre av att du svär"

Lilla O: "Det blir väl inte bättre av att jag låter bli att svära heller"

Så sant, så sant....

Tandvärk

Prins Bus har varit på dåligt humör i flera dagar när han en kväll erkänner att han har tandvärk. Sedan en längre tid tillbaka har han haft ett hål i en mjölktand. Tandläkaren har sagt att så länge det inte blir besvärligt för honom så får tanden vara ifred, de lagar inte en mjölktand. Vi har ju varit tacksamma för det eftersom Bus har stor skräck för tandläkare.

Att han överhuvudtaget bestämde sig för att erkänna att han har haft ont tyder på att den värkt ordentligt. När han berättade om tanden grät han och fick panik när jag sa att han måste till tandläkaren. Han förstod ju att tanden måste dras ut och han visste att han då måste bli bedövad och då måste han bli stucken i munnen. Detta har han gråtit över de senaste dagarna.

Igår berättade jag att jag ordnat en tid hos tandläkaren. Vi pratade länge om hur det skulle bli och till slut så sa han att han inte klarade av att tugga maten eftersom det gjorde så ont. "Då inser du att tanden måste bort?" sa jag. Det gjorde han. Han peppade upp sig själv och visade en helt ny sida som jag inte sett tidigare.

I morse när han vaknade sa han: "Nu ska äntligen tandjäveln bort!". Förmiddagen blev stressig. Vi hade först tid hos familjeläkaren för att kolla upp knölen som Bus haft på halsen. Den var nu helt borta tack o lov! Direkt efter hälsocentralen åkte vi till tandläkaren.

Satt i väntrummet några minuter tills en kvinnlig tandläkare kom och ropade upp oss. Jag hade talat om redan när jag bokade tiden att Bus är väldigt rädd så det var tandläkaren beredd på. Hon var helt underbar! Lugnt och försiktigt förklarade hon för Bus vad som skulle hända och hon svarade på en miljon frågor som han hade. Han blev bedövad med emlasalva och sedan fick han tre bedövningssprutor. När han kände att han började domna bort utropade han glatt: "Det här går ju galant!!!".

Jag höll honom i handen hela tiden. Tandläkaren tog god tid på sig när hon skulle dra ut tanden och det oroade Bus lite. Han blev blank i ögonen men det stannade vid det. Tanden kom ut och vi fick se vilket jättehål han haft i den. Undra på att han haft ont! Efteråt hade han lite svårt att hantera att bedövningen satt kvar så pass länge. Han kunde inte fokusera på något annat och det hade blivit lite jobbigt i skolan. Nu är det kväll och han har full känsel igen. Han är stolt och glad över vad han lyckats med. Detta är ett jättesteg för honom. :-)

Cyklar

Nu är det ny vecka och denna innebär bara fyra skoldagar innan det är dags för ett efterlängtat påsklov.

Bus och Lilla O fick nya cyklar i helgen. Lilla O´s cykel var i och för sig begagnad med i mycket fint skick. Bus köpte en sprillans ny cykel för egna pengar. Lilla O var rätt så avundsjuk när hon "bara" skulle få en begagnad och ställde därför till med stor drama inne på affären. Hon var riktigt "obevänlig" (hennes egna påhittade ord som betyder otrevlig).

Hon vandrade iväg i affären och hade en bit längre bort upptäckt cyklar i hennes storlek. Fina rosa med silvriga blommor på. När det gick upp för henne att vi inte gick att övertala frågade hon lite försynt om hon kanske kunde få en ny sparkcykel. Det kunde jag tänka mig att gå med på eftersom Bus förra året lånade ut Lilla O´s sparkcykel till en kompis som körde sönder den. Lilla O gick för att visa mig sparkcykeln och där stod den, alldeles bedårande rosa och söt (om en sparkcykel nu kan vara söt...) och den kostade bara 199:-. En sådan fick det bli och dessutom en cykelkorg som skulle passa hennes "nya" begagnade cykel som vi skulle hämta hos våra kompisar.

Bus valde en vit cool cykel och en tuff hjälm som passade bra till. Nu är det meningen att barnen ska cykla till och från skolan istället för att åka bil dit och promenera hem. Pappa L följer med dit och jag hämtar på eftermiddagen. Ska bli skönt att slippa gå den långa vägen hem varje dag.

Antikt

Äntligen är lurar-dagen över. Barnen gav järnet och aprilskämten haglade över mig hela dagen. Prins Bus kom inte ihåg att lura mormor, han skulle ta med sig en kompis hem från skolan och då låg hans fokus på det. Lilla O hade en papperslapp som hon smög med och kikade på hela em. På den hade hon skrivit: Du har en fet fläck på tröjan. Det var en fusklapp till det som hon uppenbarligen tyckte var det ultimata skämtet och det testade hon på mig, Bus och pappa L.
:-)

I morse kunde vi läsa i lokaltidningen att Antikrundan kommer att spelas in här i vår stad i sommar. Bus undrade om vi skulle vara med då.

Jag: "Vi har ju inga antika saker att visa upp"

Bus: "Vaddå antika saker, vad är det?"

Pappa L: "Det är sådant som är riktigt gammalt"

Bus: "Jamen det har vi ju!"

Pappa L: "Vaddå?"

Bus: "Mamma och du..."

Tack för den! :-)

April, april!

Idag är det 1:a april. En dag som inte går obemärkt förbi hos Bus. Han vill så gärna att man ska gå på hans aprilskämt men han har inte riktigt förstått hur det hela fungerar. Man måste ju vara lite listig och klurig för att lura någon men det har han liksom inte tid med. Snabbt ska det gå och ofta hinner man inte ens fatta vad han säger förrän han ropar: "April, April din dumma sill!". Jag försöker förklara för honom att för att lyckas lura någon måste man ju för det första hinna låta dem höra vad man säger.

Vid frukostbordet duggade aprilskämten tätt och till slut blev det ett sådant pladder att jag var tvungen att införa aprilskämtsförbud, i alla fall tills han ätit färdigt. Förstår ju att han så vansinnigt gärna vill lura någon ordentligt men utan viss hjälp kommer han aldrig att lyckas.

Idag ska mormor hämta barnen på skolan och Bus och jag har kommit överens om att han ska försöka lura henne. En gång tidigare hade Bus lyckats låsa in sina nycklar i skåpet på skolan och den gången blev det lite stressigt för mormor innan hon fick tag på en reservnyckel. Idag sa jag åt Bus att han kunde ju försöka lura i mormor att denna gång har han låst in både den vanliga nyckelknippan och reservnyckeln. "Men då måste du hålla god min och låta henne tro att det verkligen är så" sa jag.

Vi får väl se hur det går. Jag gissar på att mormor inte ens kommer att hinna höra vad han säger innan han förtjust ropar "April, april din dumma sill!". :-)