torsdag, oktober 22, 2009

Frustrerande!

Visst har jag berättat tidigare att Bus har problem med slöjdlektionerna på skolan? Han har ju haft slöjd sedan årskurs 3 och nu går han i 5:an. Textilslöjden har funkat bra, där har läraren bestämt vad som ska göras och Bus har lyckats knåpa ihop lite smått och gott som han stolt tagit hem och visat när det blivit färdigt. Träslöjden har inte funkat alls...

Första åren hade han en lärare som visserligen var snäll men inte ett dugg pedagogisk. Han hade inte ens behörighet som lärare. Visst kan man komma långt med snällhet men när det gäller att ha en klass på närmare 30 elever som ska hantera verktyg måste man framförallt vara en god pedagog.

Från och med denna termin byttes läraren ut till en annan som är behörig men han är van att jobba med högstadieelever. Alltså flera år äldre barn som kan jobba mer självständigt. Bus har inget som helst handlag med att snickra. Det är helt enkelt inte hans starka sida. Mycket annat är han jätteduktig på (teknik, data t ex) men inte att snickra. Han behöver därför väldigt mycket hjälp under slöjdlektionerna. Han har svårt att förstå vad som är rimligt för honom att kunna tillverka och han behöver hela tiden någon som finns till för honom för att föra hans arbete framåt.

Att han ibland fått vänta en hel lektion på att borrmaskinen ska bli ledig eller att han inte fått hjälp med att hitta spikarna ställer till det för honom. Det är såklart jobbigt för vilken unge som helst men Bus har extra jobbigt med detta eftersom hans diagnoser innebär att han inte har ett uns tålamod. Nu har det gått så långt så han vill inte längre vara med på slöjden. Han känner sig misslyckad eftersom han ser alla andra barn lyckas med att snickra ihop hyllor och andra fina saker medans han själv inte får ett dugg gjort.

Jag har påpekat detta flera gånger för klassföreståndarna och nu äntligen verkar det hända något. På fredag är det dags för slöjd igen och då ska en av klassföreståndarna vara med på lektionen och hjälpa Bus. Sedan ska hon prata med rektorn och försöka ordna en egen resurs åt honom resten av terminen. Skitbra, tycker vi! Men inte Bus...

Han blev jättearg när han fick höra detta. Han vill inte ha någon extra hjälp, säger han. Anledningen till det är att han inte vill vara annorlunda. Men herregud, vad frustrerad jag blir!
När jag äntligen lyckas få skolan att agera så sätter sig Bus på tvären och vill inte ha någon hjälp. Han som tidigare glatt berättat för ALLA som vill lyssna att han har Adhd och Tourettes syndrom, helt plötsligt får ingenting göras som kan avslöja att han är annorlunda.

Grejen är ju att ju mindre hjälp han får, ju mer märks det att han inte är som alla andra. Det är så det är. Jag försöker förklara för honom att den resurs som blir med på slöjden inte alls behöver vara precis vid honom HELA lektionen men vi vill ju att han/hon ska finnas till hands när Bus kör fast.

Någon som har något tips om hur vi löser detta?

4 kommentarer:

Cina sa...

Ja. Jag har några tips. Låter ju som jag är något himla uppslagsverk men Store Bror går ju nu i 7.an så vi har hunnit genom en hel del. ;)
Måste Bus ha träslöjd? Om det är svårt och han trivs med syslöjd är det väl inget som hindrar att han har det hela tiden? Store Bror hade enbart syslöjd i både 5.an och 6.an. Han var nöjd och glad och då var andra det också.
Vad gäller att ha resurs så är ju det himla känsligt i vissa åldrar har jag märkt. "Vår" resurs blev officiellt hela klassens resurs men punktmarkerade Store Bror på avstånd och närmade sig försiktigt. Fanns till hands liksom när det tjorvade ihop sig på lektionerna och till slut blev resursen, en kille, accepterad.

Sen blir jag upprörd över att det ska gå så långt som att Bus inte längre vill ha slöjd! Det är skolans förbannade skyldighet att alla lektioner fungerar. Det är väl ingen nyhet för dem att Bus har svårigheter? Förstår de ändå inte?

Det är mycket man ska orka!

Varm styrkekram!!!!!!!!

Mia sa...

styrkekramar först och främst...
Sen håller med Cina!

Plus att jag tycker i sådana fall att man ska göra en resurs i klassen som följer på sådan lektioner som tex. slöjden...som finns där för alla liksom, så inte BUS känner sig annorlunda så sett eller varför inte syslöjd om han nu gillar det =)

Jag ska nu försöka få till det med syslöjd för dottern!

Sen kan man ju annars testa med en social berättelse, förklara med bilder osv.

//lycka till

Bellan sa...

Hej!
Jag tänkte också på nån typ av förklaring för honom med hjälp av bilder, kanske seriesamtal som vi tycker är toppen att använda oss av till sonen. Där kan man ju visa honom att resursen är till hjälp för alla i klassen och när Bus behöver hjälp så finns resursen där. Då behöver han inte känna sig utpekad.
Sen måste nog skolan acceptera att vissa lektioner helt enkelt inte passar våra barn. Då får de ändra på upplägget.
Kramis till dig!

Anonym sa...

Hej vännen!

Resursen bör vara en man/kille, någon som Bus kan se upp till och prata annat med också, även sådant som inte hör till slöjden.

Resursen bör tilldelas klassen i stort inte enbart för Bus. Uppenbarligen så hinner inte slöjdläraren ENSAM med hela klassen och säkert finns det fler elever i klassen som känner precis som Bus att "man får vänta" så länge på tex. borren. Då blir det heller inte så utsatt situation för Bus att han känner att personen är där bara för just honom. Personen i sin tur ska veta om sin plats, att denne är där BARA i stort för Bus, men Bus ska känna att personen är där för hela klassen. Så att han inte känner sig utpekad på ngt sätt.

Är det inte möjligt för Bus att få gå i en liten specialpedagogisk klass på skolan? Det måste ju finnas fler barn i hans situation även om inte alla har alla hans diagnoser. Han ska inte gå i en ADHD klass kan jag spontant känna, utan i en grupp för barn med autsimspektrumstörning. Även om han i dagsläget inte har en sådan diagnos, så faller Tourette behoven väl in under gruppen.

Tänker på er! Ser framemot att träffa er snart igen. Många kramar från Lilja....

Till Cina, Aspergermamman och alla andra mammor jag hade kontakt med på bloggtiden: Jag tänker ofta på er alla, och kommer tillbaka, snart. Kram från Lilja.