Vikarie för en dag

Nu är det bara en vecka kvar av denna skoltermin, sedan kommer ett otroligt efterlängtat lov. Den sista veckan blir en prövning för Prins Bus. Helt plötsligt byts det ordinarie schemat ut och skoldagarna skall bestå av pysseldagar, julshower och allt möjligt annat som skall göra den sista skolveckan innan jul extra rolig. För Prins Bus kommer det inte att bli extra roligt, det kommer att bli extra jobbigt istället.

Han är inte en person som uppskattar sådant som faller utanför de normala ramarna. Han vill att allt skall vara som vanligt och blir orolig när det förändras.

När jag var med i skolan i fredags lämnades jag ensam med klassen medans lärarna försökte få kontroll över D i väntan på att hans pappa skulle hämta honom. Barnen var naturligtvis oroliga över det som hänt och ljudnivån var extremt hög i klassrummet. Jag såg att Prins Bus tyckte det var jättejobbigt. Han var ju rädd för att D skulle komma och göra honom illa och att då försöka behålla lugnet i allt oväsen var i princip omöjligt.

Jag ställde mig upp och klappade hårt i händerna för att få elevernas uppmärksamhet. "Nu måste ni vara tysta!!!". Jag fick hela klassens uppmärksamhet i ca 5 sekunder innan de började prata i munnen på varandra igen. "VAR TYSTA!!!!". Nu tog jag i ända från tårna och barnen tystnade.

Nu när jag fått allas uppmärksamhet passade jag på att berätta hur ett barn som D fungerar. Att han inte är någon dåre utan att han har det jättejobbigt och inte kan kontrollera sig själv i jobbiga situationer. Att han behöver stöd och hjälp. Påpekade hur viktigt det är att det inte blir sådant otroligt surr och spring i klassrummet. Berättade att även andra barn upplever detta som mycket jobbigt och då kan pressas till att göra dumma saker.

Jag sneglade på Prins Bus medans jag berättade detta. Risken fanns ju att han tyckte jag var ytterst pinsam som läxade upp hans klasskompisar. Det räckte med en blick för att se att han inte skämdes för mig. Han var stolt över sin mamma. När jag pratat färdigt reste han sig och gick fram till whiteboard-tavlan i klassrummet. Han tog en röd penna och skrev med jättebokstäver sitt budskap till sina klasskamrater: T Y S T !

Resten av lektionen gick riktigt bra. Det som förvånade mig mest var att många av barnen inte klarar av att sitta på sin plats och vänta. De som inte hunnit få med sig sina böcker när de måste fly från D`s utbrott kunde inte acceptera att de fick sitta ner och vänta på att de skulle kunna gå tillbaka till klassrummet och hämta böckerna. Jag hade en lång diskussion med flera av barnen om detta. De tyckte det var fritt fram att rusa runt i klassrummet eftersom de inte hade några böcker att jobba i. För mig var det inte ok så det var detta jag gav dem i uppgift: Sitt stilla på er plats, det var det enda de behövde göra denna lektion.

Nu står Lilla O på tur att få besök av mamma i skolan. På torsdag har hennes klass pysseldag och jag tänkte passa på att vara där då eftersom jag gillar att pyssla. Den dagen kan gärna få vara utan misshandel och brandlarm och istället bestå av en massa glitter, klister och rara barn.